Hemgjord deo
Jag tycker inte riktigt att min deosten håller hela vägen. Även om jag har mindre lukt nu än för en månad sedan är det inte helt ok. Därför tänkte jag att jag skulle prova att blanda ihop min egen deo för att se om den fungerade bättre än vad thaistenen och den läskiga Urtekramdeon har lyckats göra. Sagt och gjort! I går blev det hemmakok.
Är lite rädd för att jag skall få utslag av bikarbonaten, men har provat den i dag och det känns än så länge ingenting. Det bästa är att det inte luktar något. Jag har dessutom hållt mig rätt torr, trots att klassrummet har varit varmt och dagen rätt stressig. Jag trodde att bikarbonaten bara stoppade lukt, men jag har definitivt varit torrare i dag än på mycket länge. Tänk om det är så här enkelt att få det att funka? Varför har jag då stått ut med dyra aluminiumdeodoranter i alla dessa år?
Jag hittade ett recept på bloggen
Leva Livet och fann även mycket intressant läsning om varför man bör byta till en mer hudvänlig deo. Jag hade varken maizenamjöl eller potatismjöl hemma och när jag kolllade upp min kokosolja, så var den nästan slut. Inget guldläge direkt, men jag gjorde som Kajsa Varg och tog vad jag hade hemma.
Mitt omgjorda recept:
4 tsk bikarbonat
2 tsk kokosolja
4 msk sheabutter
5-6 droppar bergamottolja
Eftersom sheasmöret var stenhårt kokade jag en gryta med vatten och smälte sheasmöret och kokosoljan i ett vattenbad. Sedan när det hade smält droppade jag i bergamottoljan och rörde ner bikarbonaten. Sedan hällde jag över smeten i en rengjord glasburk. Det blev precis 50 ml. Sedan lät jag den stelna i burken. Busenkelt!
Den är lite kornig, men krämig och mjuk. Sheasmöret är ju mjukgörnade och kokosoljan antiseptisk. Var lätt att smörja på och har inte kletat speciellt mycket. Har heller inte känt av att det skulle kännas grusigt under armarna. Hållbarheten på både sheabuttern och kokosoljan är god, så jag kan nog räkna med att den håller länge. Eftersom det inte är något vatten i har bakterier svårt att växa.
