shortandsassy.blogg.se

 

Idag hittade jag ett recept på vaniljolja på Shenet som jag var tvungen att testa. Jag älskar lukten av vanilj och en egentillverkad kroppsolja med vaniljdoft vore ju en ren fröjd att smörja in sig i efter dusch. Vaniljen är inte hudvårdande, men kan tydligen skrämma bort mygg. Det gäller att välja en olja som inte härsknar så lätt. Jag tänkte att jag inte visste hur resultatet blev, så jag köpte en billig flaska mandelolja från apotektet att experimentera med. Blir resultatet bra kommer jag göra om det med finare ekologisk olja. Jag har inte sett någon ekologisk vanilj någonstans, så i mitt recept fick det bli den stång jag kunde hitta i mataffären.

 

Luktfri och stabil olja. (ingen vanlig matolja, eller någon olja som härsknar lätt/har kort hållbarhet)

En vaniljstång.

E-vitamin.

 

Jag antar att E-vitaminen skall verka som ett konserveringsämne, men jag hade ingen hemma och tänkte att det fungerar nog i alla fall. Börjar det mögla får jag väl slänga det och då är det väl tur att jag inte testade med en dyrare olja. Vill ni vara säkra tar ni med E-vitaminen.

 

Jag skar upp vaniljstången och skrapade ut fröna och stoppade ner frön och skal i flaskan. Sedan skruvade jag på korken och mitt jobb var klart. I receptet står att man skall förvara oljan varmt och skaka på den varje dag. Ju varmare desto fler doftaromer frigörs. Jag trodde jag skulle stoppa in den i kylskåpet och glömma bort den i ett halvår, men nix det är skakning, solljus och eventuella varmvattenbad som gäller. Oljan är klar att silas efter två månader. Låter ju onekligen mycket spännande!

 

Jo! Inne på apoteket var det en dam som skulle köpa kroppsskrubb och visste inte riktigt hur hon skulle bära sig åt med den. Det verkade inte riktigt som om damen i kassan visste det heller. Jag stod bakom i kön och kunde inte låta bli att sticka fram huvudet och säga att jag använde kroppsskrubben efter jag hade tvättat av duschtvålen och förklarade att jag masserade med cirkelrörelser där jag ville skrubba. Jag passade även på att säga att hon kunde göra sin egen skrubb på socker och olivolja. Båda tittade helt förundrat på mig och undrade om man verkligen kunde det. Det där påminde mig om att jag har ett specialintresse och att andra människor sätter sin tilltro på köpeprodukter i stället för sådant som de kan hitta i sitt eget skafferi. Att damens nyköpta apoteksskrubb innehöll parabener hade jag inte hjärta att säga. Jag hoppas att hon vågar sig på sockerskrubben en dag.