Är John Masters en miljöbov?
Gift i vanligt mjällschampo
"Många mjällschampon innehåller ett ämne som är extremt giftigt. Ämnet finns även i bottenfärger till båtar, men regelverket för schampon är svagare än för färg. De flesta mjällschampon på svenska marknaden innehåller ett ämne, zinkpyrition, som är extremt giftigt för vattenlevande organismer. Zinkpyrition finns också i vissa båtbottenfärger, men är så miljö- och hälsofarligt att Kemikalieinspektionen förbjudit det i båtbottenfärger för konsumentbruk. Men i hygienprodukter är det tillåtet."
Källa: Aftonbladet 2004. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10452641.ab
"Mjällschampo innehåller en extremt farlig substans, visar en ny larmrapport. Ändå pumpas tonvis med giftet ut i svenska sjöar varje år.- Absurt att detta får fortsätta, säger Mikael Karlsson, ordförande i Svenska naturskyddsföreningen."
Källa: Expressen 2004. http://www.expressen.se/nyheter/mjallschampo-slapper-ut-tio-ton-gifter-i-svenska-sjoar/
Japp, detta är en provokativ överskrift och ingress! Frågan måste dock ställas. Jag har lärt mig att zinkpyrition är skadligt, skadligt och åter skadligt. Inte minst för alla stackars fiskar och andra vattenlevande små djur. Jag har så länge jag kan minnas bojkottat Head and Shoulders mjällschampo för det innehåller zinkpyriton. Att det marknadsförs som Sveriges mest använda schampo får mig att rysa. Jag skulle gladeligen starta kampanjen "hata Head and Shoulders", om det inte redan funnits en sådan blogg. Kan tillägga att hur fet min hårbotten än är, så har jag aldrig mjäll. Jag bojkottar i ren affekt och av princip. "Ingen massdöd på grund av mig."
Sedan upptäckte jag att John Masters Zink and Sage schampo innehåller samma miljöfarliga ämne, och att gröna bloggar hyllar det. Vad är det jag har missat? Eller vad är det ekobloggarna har missat? Jag måste gå till (havs)botten med det här!
Jag gick i affekt inledningsvis. Nu får forskningen och googlingen tala, innan jag personligen har åsikter i frågan.
Anledningen till att jag har bojkottat zinkpyrition är en artikel från Naturvårdsverket från 2004. Den går inte längre att få tag i på Naturvårdsverkets sida. Kan detta bero på att larmet om miljöfaran var obefogad?
Jag har googlat och har hittat samma artikel på en grön frisörsblogg. Källa: http://gronasaxen.se/onewebmedia/Rapport-Gifter-i-v%C3%A5rt-h%C3%A5r_liten.pdf
Om jag ska sammanfatta innehållet, så skriver Naturvårdsverket att zinkpyriton är ett giftigt och svampdödande ämne. År 2003 användes minst 10 ton zinkpyrition i mjällschampon bara i Sverige. 2,4 ton användes i båtbottenfärger samma år. De skriver vidare att zinkpyrition har extremt hög giftighet för alger, växter, fisk, kräftor och blötdjur, och att det räcker med att några få mikrogram för att effekter ska uppstå. De skriver vidare att zinkpyrition inte är lättlösligt i vatten. Det är även ett ämne som stannar kvar i hårbottnen. Om det finns koppar i närheten kan zinken omvandlas till kopparpyriton, som är mycket giftigare. Läkemedelsverket har dragit slutsatsen att zinkpyrition som hamnar i avloppsvattnet borde kunna brytas ner. Men Naturvårdsverket påtalar att dessa slutsatser inte bygger på mätdata från svenska avloppsreningsverk, utan från ett gissat mätvärde. Det saknas data kring hur mycket zinkpyrition som går ut med renat vatten.
Låter inte så kul, va? Googla och ni hamnar i ett elände av fiskdöd. Då kan man få reda på att bara 0,3 ml av ett mjällschampo som innehöll 0,8% zinkpyrition dödade hälften av alla akvariefiskar i ett akvarium, enligt Naturvårdsverket. Min skeptiska fråga är dock varför Naturvårdsverket har dragit tillbaka sin artkel. Jag har inte frågat dem - ännu. Och det besvarar inte frågan om varför ett medvetet märke som John Masters använder det i sin Zink and Sage. Jag googlar vidare.
Låter inte så kul, va? Googla och ni hamnar i ett elände av fiskdöd. Då kan man få reda på att bara 0,3 ml av ett mjällschampo som innehöll 0,8% zinkpyrition dödade hälften av alla akvariefiskar i ett akvarium, enligt Naturvårdsverket. Min skeptiska fråga är dock varför Naturvårdsverket har dragit tillbaka sin artkel. Jag har inte frågat dem - ännu. Och det besvarar inte frågan om varför ett medvetet märke som John Masters använder det i sin Zink and Sage. Jag googlar vidare.
I mina efterforskningar hittar jag en artikel från 2006. Denna gång är det en artikel från Svenska Miljöinstitutet.
Källa: http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1764.pdf
När jag läser sammanfattningen kan jag konstatera att zinkpyrition endast kunde upptäckas i tre av deras prover. I rapporten gör forskarna slutsatsen att zinkpyrition inte kan anses vara ett miljömässigt problematiskt ämne. De rekomenderar heller ingen fortsatt kartläggning. De hävdar att trots den stora användningen av zinkpyrition, så bryts ämnet ner mycket fort.
Nu blev varken Head and Shoulders eller John Masters miljöbovar längre.
Vad i hela friden ska man tro? Jag ska leta vidare och se vad jag hittar mer. Hur tänker ni kring detta ämne?
Jag är inte påläst om just det där ämnet även om jag har hört talas om det. Jag tycker generellt att ju mer man läser desto mer saker finns det att undvika vilket gör det väldigt trassligt ibland. De har ju också cocoamidopropyl betaine som jag har hört ganska blandat om. Vissa säger att den är mild och andra att den är irriterande?